#183 - Maratonveckan, hur man klarar att springa ett maraton om dagen i en vecka

Maratonveckan - uppsnacket

Johnny drar igång ett stort träningsprojekt måndag den 15:e februari. Tanken är att springa ett maraton om dagen i en vecka, men det han definierar som största orosmomenten är inte att klara av sträckan, utan hur han ska lösa logistiken och vardagen under tiden.

Häng med, nu kör vi ett kort avsnitt per dag i en vecka!


Dag 1 - Maratonveckan. Ingen energi men en hög Johnny

Rapport från dag 1. Johnny och Anders sprang OS-banan från 1912. Johnny blev låg under passet men hög efteråt.


Dag 2 - Fettisdagen och ultraben

Vi dividerar om huruvida det är fettisdagen eller ej och om man i så fall får äta semlor. Johnnys kropp har gett honom ultraben, men knoppen håller inte ordning på kläderna.

Det här är dag 2 i Maratonveckan.


Dag 3 - Johnny klarar av en livesändning, men vurpar

Dag 3 var en händelserik dag i Maratonveckan. Johnny var inte helt övertygad om att 3 varv på Ursvik Xtreme 15 km egentligen var en bra idé, men kroppen var snäll och pinnade på. Uppdraget att ta hand om sig själv fortsätter - nu med blandad framgång.


Dag 4 - Johnny har ingenting att rapportera

Dag 4 hände det inget speciellt. Johnny ville bara checka av dagens mara och podcast och gå vidare.

Dock fanns det viktiga insikter om vad det innebär att gå in i sin egen bubbla helt och fullt, samt skräcken för en graf på Strava.


Dag 5 - Det börjar likna ett ultralopp

I dagens rapport från maratonveckan har Johnny och Anders sprungit på den allra första svenska maratonbanan från 1899. Vi diskuterar varför Anders är den starkare löparen och att det börjar bli jobbigt. Johnny vill helst sluta.


Dag 6 - Dags att ladda för avslutning!

En oväntad ändring i planen blev möjligen räddningen för humöret. Löpningen rullar på bra, men återhämtningen och sömnen är lite mer svajiga.

Bara en dag kvar nu!!!


Dag 7 - Äntligen över! gemenskap och känslor

Sista dagen på maratonveckan och Johnny är märkbart känslomässigt påverkad. Fast kanske inte heller så konstigt när de avslutande 42 km blev en så lyckad social tillställning full av gemenskap.