Fjärde dagen med fasta

Idag har jag fastat i fyra dagar. Jag tänkte hålla ut till imorgon bitti så att det totalt blir 4,5 dagar utan intag av föda eller några kalorier alls. Inga juicer, ingen buljong, inget kaffe eller te. Den här fastan har varit en total vattenfasta, med undantag för bjudlunchen igår, då lyxade jag till det med en kopp grönt te – och kände mig hög och stark efteråt.

I can think. I can wait. I can fast.
— Hermann Hesse, Siddhartha
 Försöker se lika cool ut som Jonas på  UTCS2017 . Han ska få springa hela dagen, det ska inte jag...

Försöker se lika cool ut som Jonas på UTCS2017. Han ska få springa hela dagen, det ska inte jag...

Det hela började egentligen med den brutna tån. Det grämer mig att inte kunna springa ordentligt. Med UTMB på agendan i september har jag all anledning att komma i så bra form som möjligt, så saker som sätter käppar i hjulet för det är klart irriterande. Provade att köra alternativträning på gymmet i helgen, men det gick lite sådär. Vissa övningar kändes inte så givande som jag hade tänkt mig, och inte ens promenad (uppför på löpband) eller simning funkade speciellt bra med tån. Dessutom är jag inte i världens bästa cykelform så efter ca 1h på spinningcykel började rumpan säga ifrån.

Så vad gör man då när man vill komma i så bra form som möjligt fast det inte går att träna? Man fastar!

Min kropp är van vid otaliga experiment, och väldigt van vid att använda fett som energikälla eftersom jag hållit en LCHF kost de senaste åren. Jag har också intermittent-fastat ganska regelbundet, till exempel genom att hoppa över frukost och lunch och därigenom få till en 24-timmarsperiod utan mat mellan middag-middag. När det gäller fettdrift har jag ibland flirtat med ketos, vilket innebär att jag har ätit så lite kolhydrater att kroppen börjar använda sitt lagrade fett för att tillverka signifikanta mängder av ketonkroppar som hjärnan sen kan använda som energikälla. Att vara i ketos har känts fantastiskt, jag har varit pigg och alert i huvudet. Tyvärr har jag haft svårt att få det att fungera tillsammans med tuff träning. Då har jag helt plötsligt blivit väldigt klen och ynklig istället och det har tagit tid att äta ikapp energimässigt.

Så lyssnade jag på Rhonda Patrick på Tim Ferriss podcast. Hon förespråkade att en längre fasta, 4-5 dagar, hade många fördelar jämfört med att komma i ketos med hjälp av LCHF. Bland annat så ökar nedbrytningen av skadade celler plus att döda celler också bryts ned. Fastan stimulerar dessutom rensning av skadade mitokondrier och uppbyggnad av nya. Detta är alltså bonusfördelar som fasta kan ge jämfört med de vanliga LCHF-fördelarna som till exempel jämna blodsockernivåer och den kognitiva skärpan man kan uppnå med ketos. Rhonda Patrick har listat en lång rad med referenser kring studier om fasta på sin sajt Found My Fitness.

Jag hittade nu också en vettig artikel om ännu längre fasteperioder på Mark Sisson's Daily Apple. Vem vet, nästa gång kanske jag ger mig på 40 dagar istället...

Att genomföra fastan har faktiskt gått ganska bra. Men jag är inte villig att skriva under på berättelserna som florerar i LCHF/ketos-forum där det beskrivs att "man blir bara starkare och starkare för varje dag". Sen är min kropp som sagt van vid fettdrift sen tidigare så en del omställning har rimligtvis gått extra smidigt. Första och andra dagen var egentligen jobbigast. Mest på grund av huvudvärk, vilket mycket väl skulle kunna bero på kaffeabstinens även om jag inte är någon storkonsument nuförtiden. Jag inbillade mig också att det skulle kunna ha med salt- och vätskebalansen att göra. Jag har ätit himalaya-salt, druckit vanligt vatten och mineralvatten. Men visst har vätskebalansen varit påverkad - jag har kissat massor. Naturligtvis också beroende på att kroppen släpper ifrån sig vatten när man inte äter, främst är det nog kolhydratintag som ser till att man binder vätska.

På tredje dagen kände jag mig dock prima. Fast inte direkt på det sättet att kroppens muskler började spritta av energi, men på det hela taget kändes det bra att röra sig ganska lugnt. Men vi hade ett Inspirationslöpningspass i Väsjöbacken på kvällen och det var inga problem att vare sig vara social, glad och engagerad eller att jogga/promenera lite runt berget. Och idag på fjärde dagen känns det likadant, pigg och alert i huvudet, men kroppen vill helst inte röra sig för fort.

En något märklig sak är att jag inte brottats med några hungerproblem över huvud taget. Jag har helt enkelt inte känt mig hungrig. Absolut inte så att jag skulle ha något emot att äta, men det har verkligen inte varit någon drift som stört mig.

Fast nu ser jag hemskt mycket fram emot att bryta fastan imorgon. Tyvärr är det nog klokt att börja lite lugnt och inte ge sig hän åt det frosseri som ändå lockar. Kanske börja med lite buljong? Eller nässelsoppa?

 Fast allra helst vill jag kasta mig över den där paellan från UTCS2017...

Fast allra helst vill jag kasta mig över den där paellan från UTCS2017...

/Johnny